onsdag 24 mars 2010

Rullstol och ryggmärgsstimulering

Jag ska försöka göra en väldigt lång historia kort.

2003 fick jag ett diskbråck som var så besvärligt att jag inte kunde kissa eller bajsa utan jag blev opererad. Operationen blev bra men strax efter operationen satt jag i en solstol som gick sönder och ryggen bröts bakåt.
Hela sommaren 2004 låg jag inlagd för att få smärtstillande sprutor. Jag kunde då inte stelopereras eftersom jag var för svag.

Steloperationen gjordes av en ortoped på USÖ med ett utmärkt resultat. Jag hade redan då skrivits in i RehabMedicinskaKliniken. Där läkaren skötte de olika medicinerna, sjukgymnasten
skötte min träning, Sjuksköterskan som varit spindeln i nätet och såg till att alla fått reda på vad de andra har sagt samt psykologen. Allt under samma tak vilket jag förunna alla.

Efter steloperationen som gjordes i januari 2005 och som jag sagt med ett helt tillfredställande tillfrisknande. Jag började arbetsträna igen i sluter av augusti. (Hade tidigare arbetet som butikschef inom Coop)

Två veckor in på arbetsträningen blev ni påkörda i en stillastående bil i väntan på att komma ut i en rondell. Tilläggas kan att jag satt som passagerare och satt lätt vriden för att prata med dottern i baksätet. Jag
skruvades tillbaka i sätet och steloperationen gick sönder och en massa nerver,nervrötter och nervändar gick sönder. Alla v tre som satt i bilen hörde hur steloperationen gick sönder. Efter detta har jag även hamnat i rullstol.

Ryggmärgsstimuleringen fungerar som så att det sitter ett rör eller platta med i mitt fall ett rör med 8 elektroder i. De elektriska impulserna dessa skickar ut är ett sätt att lura hjärnan att jag inte har så förtvivlat ont. Enkelt uttryckt kan man kalla den för en elektronisk värktablett!

Nu har det visat sig att jag är en av de som använder högst styrka och även använder den mest av alla. Första batteriet de satte i skulle räcka mellan 7-9 år... Det räckte TVÅ MÅNADER OCH TRE DAGAR! Jag har nu fått ett uppladdningsbart batteri som jag laddar genom huden varje dag.

Dessa är kopplade till en dosa på magen med en kabel som går mellan elektroden och dosan. Dosan är inte bara ett batteri utan också en dataapparat som jag kan styra vilken styrka elektroderna ska skicka ut och
också vilket program jag vill köra.

All denna operation görs när jag är vaken vilket inte är så kul. Varje gång jag ska ligga på mage är det ett rent helvete eftersom stimuleringen inte får vara påslagen. Givetvis så lokalbedövad jag och får smärtstilland ananan sort i blodet.

Hur det än är så känner jag av när han träffar ryggmärgen med den grova nålen han ändå behöver. Samtidigt är det ett helvete när han ska klämma,trycka och rota ner batteriet i magen.

Allt elände är ändå värt det tusen gånger om!!! Vet inte om du vet vad TENS är. Det är en stimulering som sjukgymnaster gärna använder. När min stimulering slutade eftersom batteriet slutade fungerade fick jag återgå till min TENS och min sjukgymnast undrade om skillnaden.Jag svarade då att TENS i bästa fall kom upp i 3-5% av lindringen.

Hoppas att detta förklarat lite! Finns hur mycket som helst att berätta
eftersom jag kan ställa on de olika programmen individuellt också.
Den absolut största vinsten är att jag slipper det förhatliga morfinet!!! Därmed är jag klar i knoppen :)

2 kommentarer:

  1. oj oj oj va du råkat ut för Göran ....kan du gå eller åker du rullstol alltid?? //Peter

    SvaraRadera
  2. Märker att jag har missat att svara!!!
    Kan gå några meter med rullator men annars sitter eller ligger jag.
    Måste skärpa mig!

    SvaraRadera